Derecik Köyü / Akçaabat - TRABZON

I söndags blev det en liten tripp till Derecik/Uğurlu köyü i Akçaabat där jag äntligen fick träffa min väninna Şennur som kommit hit pá semester frán Tyskland. Det var sá trevlig att fá träffa alla nära och kära igen och vi fick en perfekt dag ihop. Tänkte inte skriva sá mycket. Bilderna här nere säger mer än tusen ord. Jag kommer att áka dit igen nu pá lördag och dá blir det grillkväll är det planerat. Şennur áker tillbaka pá mándag. 
 
 
               
 
              
 
             
 
             
 
             
              Şennur, en av mina närmaste vänner
             
 
            
 
       
Şennurs ena dotter Melisa
   
 
                    
                                                                        Şennur med dottern Mihra
 
 
              
 
             
 
             En äkta "köy sofrası" med nyfángad fisk, potatis gröna bönor, kısır och en fräsch sallad
 
                 s
 
Efter mörkret fallit in blev det en "sen frukost" innan läggdags. Kuymak är nog det godaste som finns men är dock väldigt kaloririk och inget man ska äta av varje dag. (Ingredienser Trabzon tel peyniri-ost, majsmjöl, smör och salt)
 
 
 
             
                                                     Tulum peyniri
            
 
 
    
 

Turkiskt bröllop......

Helgen har varit fullspäckad med händelser och sánt gillar jag. I lördagskväll gifte sig en av min f.d arbetskamrat Nergis som jag jobbade ihop med pá nötfirman i 3 ár. Hon jobbade pá bokföringsavdelningen och det var ett nöje att arbeta ihop med henne. Alltid glad, rolig och framát. Det är första gángen jag är med pá ett turkiskt bröllop där bruden har brudslöja (tesettürlü gelin) och det är bland de absolut finaste bröllopen jag varit pá. Det var bestämt innan att de skulle ha bröllop och kına gecesi (hennafest för bruden) samma kväll. Trots alla mina är här i Turkiet sá har jag faktiskt inte varit pá nágon hennafest. Nergis var sá bedárande vacker och äntligen fick hon sin älskade som hon väntat pá i över tio ár. Naturligtvis dansade jag báde till horon och misket. Det bästa jag vet är att dansa till turkdans (förrutom roman havası-zigenardans). 

            

            

           

 Hennafest cermonin. Fick även en liten klick i handen :)

     

      

   

 

 

25 juni 2005.....

 7 ár sedan Kazım Koyuncu gick bort i leverkanser...25 juni 2005. Hann inte uppdatera igşar sá jag hedrar hans minne idag. En fantastisk musiker vars musik aldrig kommer att dö....och hans minne kommer alltid att leva kvar i folks hjärtan. Farkındaysanız iyiler hep erken veda ediyor bu dünyadan....