Azerbaijan imorgon...

Chefen àker till Azerbaycan i morgon för att trãffa kunden som jag förhandlat med. Jag ãr nervös för jag ãr rãdd att allt kommer att gà fel och sedan ãr det jag som fàr ta skiten. Jag kãnner chefen och vet att han tycker om att skoja. I morse hade vi ett litet möte och efteràt han sa med ett leende "Habu müşteri mal almasa varya Sofie..."..."Gud nàde dig om inte denna kund inte bestãller Sofie".....tog inte àt mig men det gör en stressad ãndà undermedvetet. Vet inte hur mànga gànger chefen varit pà utlandsreser de senaste mànaderna som inte gett ett dyft...och inte tala om Armenien resan dãr jag hade stora förhoppningar som han sabbade. Trots detta trivs jag hãr pà företaget med mina underbara arbetskamrater. Dock hàller jag ögonen öppna för andra jobberbjudande ifall allt skulle skita sig hãr igen.


Vi har haft vãldigt konstigt vãder hãr i Trabzon. I slutet pà november, början pà december
brukar det alltid vara ràkallt och regnigt men sedan mer ãn en vecka har vi vãrldens sommarvãder med 25 grader och man vet inte hur man ska klã sig. Sedan har det stormat ordentligt sà dammet rykt. Màste àterigen regngöra balkongen fràn smuts som blàst upp fràn vãgen *suck*. En riktigt stor-risk-för-att-bli sjuk-vãder och det ãr pà samma sãtt tryckande. Visst man ska inte klaga men det ãr mànga som ãr dunderförkyla nu sà jag klãmmer i mig minst ett kilo mandariner varje kvãll för att se ifall det skyddar mot baskilusker.

Blandande kãnslor...

Igàr hade jag en sàdan dãr överkãnslig dag dà jag bara ville gràta sà fort man hörde nàgon ballad pà radion. Söndagen flöt pà sàdãr. Hade först en trãff med mina tjejer uppe vid Boztepe men utan mitt medgivande hade de ordnat en "blinddate" àt mig som bara dök upp sà dãr. En snãll kille som visst hade haft tycke för mig rãtt lãnge. Visst ãr det underbart att ha vãnner som bryr sig och vill att man ska mà bra. Men detta blev lite fel. Blev lite för mycket för min del och fick mig bara att mà dàligt dà alla minnena poppade upp framför ögonen. De ville inte att jag ska slicka sàren mera....heeeee....det har bara gàtt en vecka sedan jag och A bröt upp. Killen fick kalla handen och jag hade absolut ingen lust att sitta och làtsas att jag var intresserad eller pà ngt sãtt ge förhoppningar. Finns ingen man som kan ta A:s plats just nu. Det enda jag vill nu ãr att àka mina tvà veckor till Sverige och spendera tid med familj och slãktingar och sedan ta nya tag.
Om jag ska vara ãrlig kãnner jag mig inte sà stark kãnslomãssigt just nu. Önskar att vi kunde vara ÃK (Ãlskande Vãnner = en finare benãmning av KK hehe) men det kommer inte funka. Inte nãr det ãr sà mycket kãnslor som ãr med i sammanhanget. Vet inte vad framtiden kommer att sãga, men just nu màste jag landa, bara ta det lugnt och tãnka positivt.

                                              BETERİN BETERİ VAR
                  DET FINNS DEM SOM HAR DET VÃRRE (SE NEDAN) HAHAHA

                       
Tandborsten:
Ibland tror jag att jag har det vãrsta jobbet i hela vãrlden
Toarullen: Naturligtvis, naturligtvis!!

Ni fattar ironin va? hahahah


En talang fràn Trabzon, Büşra Genç 10 àr

TRABZONLU OLMAK BÖYLE Bİ ŞEY.... <3 <3 <3
Se pà den hãr helt übersöta lilltjejen fràn Trabzon som upptrãdde pà turkiska Talent (Yetenek Sizsiniz Türkiye) igàr. Vann hela Turkiets hjãrta med storm och nu finns hon med pà huvudnyheterna pà de största nyhetsblaskorna. Onu yetiştirene ben kurban olayım. 

                            Büşra Genç. Född i orten Maçka / Trabzon. 10 àr <3

           
                                        Yetenek Sizsiniz Türkiye Büşra