Lättad...

Idag har jag varit pà polisstationen i Trabzon och fixat mitt UT och jag är just nu sà trött och hängig efter allt springande hit och dit. Inte lätt när man är själv och jag fick verkligen använda munnen för att övertala polischefen där som har vetat om att jag jobbat i Trabzon i sà mànga àr. Jag tackar gudarna för att jag lärt mig turkiska sà otroligt bra att jag kan försvara mig och övertala högt uppsatta i sàdana här svàra situationer. Att jag hade en försäkring fràn Anadolu Sigorta gjorde det hela lite lättare.  Inte direkt vanligt att en ensam svenska väljer att bosätta sig i Trabzon i första tag och detta skapade stora förvàningar och 1000-tals fràgor hos dem. Tro mig, hade jag haft en pojkvän vid min sida sà hade jag sluppit allt tjat men eftersom jag nu bor här ensam blir situationen annorlunda. Det är mycket lättare att fà UT i turistomràdena det ska ni veta och jag är avis pà er i Alanya som inte behöver visa upp annat än ett "växelkvitto" fràn Exchange office när ni ska bevisa att ni har pengar att leva för under den tiden ni köpt visum. Själv var jag tvungen att öppna ett turkiskt bankkonto och det var INTE lätt dà de förutom mitt turkiska skattenummer behövde den "blà boken". Utan den kunde jag inte öppna ett konto men jag lyckades övertala banktjänstemannen att direkt när jag fàtt den JÄVLA, HELVETES, SKIT visumboken kommer jag in direkt pà banken sà han kan registrera den. Men om nàgon väljer att bo själv utanför det "vanliga" Turkiet sà räkna med strul, utfràgningar och misstänksamhet hos polisen till att börja med. Jag förstàr dem till en viss del. Det bor inte en enda svensk i Trabzon just nu, förutom mig förstàss.
Jag fick betala totalt runt 500 TL (C:A 2000sek) för mitt 1-àrsvisum. Det är första gàngen jag ansökte. De visade mig färska papper pà de utgifter som jag var tvungen att betala in till skattemyndigheten här i Trabzon. De nya utgifterna gäller f.r.o.m 1 februari 2012. Betalade endast 172 TL för den blà boken hos polisen där jag även fick ett kvitto. En rätt saftig summa men jag bryr mig inte. Med tanke pà att jag betalade dessa utgifter till skattemyndigheten tvivlar jag pà att det ligger nàgot lurigt i det hela. Polischefen sàg direkt mitt förvànande ansikte och räckte fram och visade mig pärmen med de skatteutgifter som vi utlänningar màste betala för varje mànad. Under alla de àren som polisen här blundat för mitt jobbande här i Trabzon är jag otroligt tacksam för mitt visum och hade gärna betalat betydligt mer om det hade behövts.....
Mànga undrar om arbetstillstànd i Turkiet och jag har skrivit ett par gànger att detta inte ges inte till utlänningar som väljer att jobba för vanliga turkiska företag som inte har stora internationella investeringar. I Trabzon finns bara ett antal sàdana företag och de är redan fullt bemannade.  De som bor i Istanbul eller Izmir kan skatta sig lyckliga pà denna punkt.....men för egen del är detta absolut inga städer jag skulle tänka mig att bo i (av erfarenhet) men som semester är de underbara speciellt Istanbul.....
Jag har dock nya planer inför kommande framtid, stora planer som jag inte kommer att avslöja just nu pga att jag tror pà nazar (onda ögat) sà jag hàller det inne ett tag.
Just nu är jag mörbultad av trötthet och vill bara hem, ta ett varmt bad, tända ljus och rà om mig själv. Hämta nya krafter. Ibland glömmer man att man är människa helt enkelt.....men jag känner mig trots denna jobba dag lycklig....

Yaralı ama gururlu.....

Şu anda Ulubatlı Hasan gibiyim. Her tarafıma oklar saplanmış. Yaralıyım ama son nefesimi vermedim daha. Güçlü, mutlu ve gururluyum. İllâ bir gün o ok beni bulup öldürecek ama o zamana kadar ben sancağımı dikmiş olacağım...