Recept: Bahçıvan kebabı


                          BAHÇIVAN KEBABI - "TURKISK TRÄDGÀRDSMÄSTARKEBAB"
       
                    
Not: Bilderna tagna fràn internet


Ràvaror

1kg lammkött, som ska skäras i tärningar (kuzu kuşbaşı et)
2 st gula lökar
2 msk olivolja
1 msk tomatpuré
2 st morötter
2 st stora potatisar
3-4 st starka paprikor (sivri biber)
3 st tomater
1-2 st dessertskedar salt

Tillagning:

Sätt ugnen pà 180 grader
Lägg tomatpurén i en liten skàl med hett vatten och blanda ut.
Skär morötterna och potatisarna i stora tärningar.
Finhacka löken och stek dessa tillsammans med lammköttstärningarna och olivoljan. Häll sedan över den utblandade tomatpurén över köttet. Häll sedan i kokande vatten tills ytan täcker köttbitarna. Stek potatisen och morötterna lätt (utan att bränna vid) vid sidan om i en panna. Häll över köttet i en passande glasbytta och täck dessa sedan med de lätt stekta potatisarna och morötterna. Skär tomaterna och paprikorna och lägg över som prydnad. Täck sedan med aluminium folie och làt stà i ugnen i ugn. 30 minuter. Kontrollera emellanàt.       

         
                

Saknad <3


Jag och mamma pà Ahmet Usta vid Uzunsokakstràket i Trabzon den 5 juli dà vi mumsade i oss ett par lahmacun (turkisk pizza). 
 
     

Turkiska bykvinnor - alltid pà alerten

Turkiska bykvinnor

Jag vet att dessa ord ger en negativ klang i màngas öron. Turkiska bykvinnor. Illauktande, smutsiga, fattiga, lever med man och ungar i ett jordstampat hus nàgonstans ute pà en ödemark. En kvinna som är “förtryckt” och vars enda uppgift är att föda barn och passa upp pà mannen. En typisk fördom hos dem som aldrig har satt sin fot i Turkiet och hos de flesta islamofober. Det finns sà mycket jag har att säga om detta skitsnack. Stampade jordgolv, haha ni är för roliga :) De flesta av mina turkiska väninnor är just “bykvinnor” men är knappast illaluktande eller förtryckta. Har fräscha hem, betydligt lyckligare, vackrare och har det betydligt bättre ställt än mina väninnor fràn storstaden som apar efter konsumtionshysterin om vad allt som smink, shopping och dyra kläder heter. I tisdags följde jag med min granne Suna för att hjälpa henne med att vattna betonggrunden till deras hus som de ska börja bygga pà sà smàningom. Eftersom hon är nygravid ville jag sà gärna hjälpa till med vattningen eftersom jag just nu inte arbetar. Samtidigt skulle jag för första gàngen i mitt liv beträda en bönodling (taze fasulye) och även gurk- och majsodlinglar. Detta omràde ligger precis där jag bor sà det var bara en liten bit att gà. Det var riktigt roligt att vattna och det blev mànga glada skratt. Även andra kvinnor som bodde runtomkring passade pà att komma och hälsa. Goa och glada kvinnor med sina sprudlande barn. En trevlig upplevelse att vandra igenom stora majs- och bönodlingar. Naturligtvis krävs det oerhört mycket jobb för att hàlla sàdana här odlingar i schakt men det ger verkligen frukt. Jag fick reda pà att varje dag kunde man plocka kilovis med gurkor och bönor under en väldigt làng tid. Efter ett tag satte vi oss i en träsoffa som stod längs en lägenhetsbyggnad med utsikt över hela Esiroğlu och grönskande berg. Det samlades en massa män och kvinnor runt mig för att umgàs och prata. En turkfarmor berättade en massa roliga historier fràn förr när hon var flicka pà Trabzon-dialekt och jag skrattade sà jag skippade efter luft. Mest därför att hon svor som en borstbindare. Pà somrarna brukar dessa människor samlas för att umgàs och äta ihop och pà vintrarna brukar de bjuda in varandra och umgàs vid en sprakande vedkamin. Efter en stund fick jag se en av mina väninnor, Pınar, en söt och sprallig 2-barnsmamma komma med en massa kasar fulla med gurkor, pepperonis, bönor, charliston-paprikor och majs  och lämnade över till mig. Sà snällt. En av Sunas systrar, Nurten, sa àt mig att sà fort mitt förràd var slut skulle jag säga ifràn sà de kunde ge mig ytterligare kassar med massa grönsaker. Sunas far, Ömer, hade ocksà gjort oss sällskap och klargjorde tydligt att jag absolut inte fick vara hungrig utan komma hiit hur mycket jag ville och plocka àt mig vad jag behövde och även komma pà besök för att umgàs. Inte skulle jag sitta hemma alldelses själv. Denna gästfriheten gör en verkligen rörd mànga gànger. Människor bryr sig och gör allt för att man ska mà bra. Hit kommer jag gà fler gànger för att umgàs med detta glada gäng.

           
    En del av gänget: Suna, jag, Müdavher och Nurten. Med en "kabak" mellan oss :)
       
        Jag vattnar betonggrunden
       
        Suna, med utsikt över Esiroğlu
       
        Bönodling
       
        Majsodling
       
         Suna och Pınar pà väg upp fràn odlingarna
       

       
        En gurka
       

       
        Nyplockat fràn odlingen. Bönor, gurkor, charliston och pepperonis
Ikväll blir det utegàng för mig och A. Ska äta ute och sedan hitta pà nàgot kul. Det är nàgra som fràgat efter bilder pà oss men det dröjer innan jag kommer lägga upp bilder pà oss. Undviker helst att lägga upp det mest privata pà min blogg, än sà länge i alla fall.