Den tredje dagen ville jag bjuda mina vänner på en riktig brakmiddag på Cemil Usta Köfterestaurang i Akçaabat. Först Melek hämtade upp mig och vi bestämde oss första för att ta en sväng till Sera Gölü. Har inte varit där på många år men möttes av en besvikelse sedan jag var där sist. Kanske för att det är lågsäsong och att den smältande snön på bergen gör att det blir fart på åarna så att det blir en lerig konsistens där åarna mynnar ut i havet. Nej, hit ska man ta sig sent på våren eller på sommaren när det är högsäsong. Filiz anne som jag inte sett på ett bra tag mötte mig med en massa varma kramar som vanligt. Har saknat denna krutgumma så otroligt mycket.