Även fast jag inte gillar folkmassor är Istiklal något speciellt. Det hör liksom till att trängas med folk och känna atmosfären runtomkring. Jag kan inte låta bli att återigen förälska mig i Beyoğlu distriktets arkitektur med sina gamla byggnader och mystiska bakgator. Vi njuter för fullt och jag försöker ideligen fånga "känslan" med kameran. Hoppas ni gillar mina bilder. Kvällen avslutades med shopping och fika på Simit Sarayı. Just nu slappar vi på hotellet i väntan på sahur...